German,1797-1850 was a German landscape painter and the most famous member of the Rottmann family of painters. Rottmann belonged to the circle of artists around the Ludwig I of Bavaria, who commissioned large landscape paintings exclusively from him. He is best known for mythical and heroising landscapes. The landscape painter Karl Lindemann-Frommel belonged to his school. Carl Anton Joseph Rottmann was born in Handschuhsheim (today a part of Heidelberg) on January 11, 1797. There he received his first drawing lessons from his father, Friedrich Rottmann, who taught drawing at the university in Heidelberg. In his first artistic period he painted atmospheric phenomena. In 1821 he moved to Munich, where his second period began, and in 1824 he married Friedericke, the daughter of his uncle, Friedrich Ludwig von Sckell, who served as an attendant at court. This connection cleared the way for an acquaintance with King Ludwig, who in 1826-27 sponsored his travels in Italy in order to widen his repertoire, which up to that point consisted solely of domestic, German, landscapes. Upon his return he received from King Ludwig I a commission for a monumental cycle of Italian landscapes in the arcade of the Munich Hofgarten. The cycle, completed in 1833 in fresco, gave visual expression to Ludwiges alliance with Italy, and raised the genre of landscape painting to the height of history painting, the preferred mode of the Kinges other great commissions for monumental painting.   Related Paintings of Carl Rottmann :. | Sicyon and Corinth | Ruin of a chapel near a river with rising moon | Die Insel Delos | Inntal bei Neubeuern | Marathon |
Related Artists:
Manuel Barron Y Carrillo
Spanish , 1814-1884
marie kroyer
(efter 1912 Alfven), född Triepcke 11 juni 1867 i Köpenhamn, död 25 maj 1940 i Stockholm, var en dansk konstnär, bosatt i Sverige från cirka 1905. Marie Krøyer var 1889-1905 gift med konstnären Peder Severin Krøyer och hamnade i skuggan av hans konstnärskap. Själv kom hon att uppmärksammas som konstnär långt efter sin död. Hon levde ihop med den svenske tonsättaren Hugo Alfv??n från 1905 då de fick dottern Margita tillsammans; de gifte sig 1912 och skildes 1936 efter en lång rättsprocess. Paret var bosatta i Uppsala och Leksand. Marie hade också dottern Vibeke med Krøyer.
hedvig eleonoras
Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var svensk drottning och riksföreståndare, dotter till Fredrik III av Holstein-Gottorp och Marie Elisabeth av Sachsen och gift i november 1654 med Karl X Gustav. Hon var med honom i Polen 1656 och i Danmark 1658. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto "första dam" till sin död 1715, i femtiofem års tid. Hon blev änka 1660 och levde som änkedrottning i ytterligare 55 år. Kung Karl II av England friade till henne något år efter makens död, men hon tackade nej, med den formella motiveringen att hon önskade vara sin döde make evigt trogen. Hon satt i förmyndarregeringarna för både sin son Karl XI och sin sonson Karl XII, 1660-1672 samt 1697, och sedan i rådet 1700-1713, men hade i verkligheten aldrig så mycket att göra med politik, utan var nöjd med att formellt presidera över regeringen och hovet som monarkins symboliska överhuvud och representant. Hon stödde dock den profranska och antidanska policy som fördes av regenterna. Hennes son var djupt beroende av henne i hela sitt liv; då han blev gammal nog att sitta med vid regeringens sammanträden, talade han inte direkt till ledamöterna, han viskade i stället vad han ville veta till riksänkedrottningen, och Hedvig Eleonora frågade sedan regeringen med hög röst vad han ville veta. Då sorgeperioden formellt bröts år 1663 var hon värdinna för omfattande festligheter, och det var i hennes namn Sveriges första fasta teater öppnades i Stora Bollhuset och Lejonkulan 1667. Hedvig Eleonora, "Riksänkedrottningen", hade en dominant och temperamentsfull personlighet och dominerade det svenska hovet totalt fram till sin död. Även efter sin sons giftermål 1680 och fram till sin död 1715 var hon den verkliga drottningen och behöll sin position som "första dam"; sonen kallade henne "drottningen" och sin fru för "min fru". Under stora nordiska kriget var hon 1700-13 representant för kungen, men intresserade sig inte heller nu mycket för politik- vid audienser för utländska sändebud kunde antingen "moltiga" eller gapskratta åt dem. Hon intresserade sig för kortspel och arkitektur. Hon kunde spela kort till inpå småtimmarna. Drottningholms slott samt Strömsholms slott påbörjades av henne. Vid båda slotten lät hon anlägga stora parker i tidens stil.